Konkurs efter 114 år...

Föreningen med flest säsonger i Serie B och många seriesegrar i serie B (och en cuptitel). Med ikonen Roberto Baggio som spelat där går i konkurs efter 114 år. Föreningen har haft klassiska spelare såsom Andrea Pirlo, Christiano Doni, Luca Toni, Allesandro Altobelli, Marco Delveccio samt rumänen Gheorghe Hagi. (Saknar Uno, kryss due märker jag...). Brecia calcio går alltså i konkurs då det saknas 33 miljoner i kassan. Inte mycket pengar för fotbollsföreningar nuförtiden. 33 mille är vad Manchester City och PSG kostar var för sig varje dag att driva typ. Visst den kan vara vanskött men det är inte bara en fotbollsförening som försvinner det är historia och gemenskap som helt plötsligt är borta. Det går att starta om tycker ni, men det blir inte på riktigt och det blir inte med samma känsla. 114 år är bortkastade för att nuförtiden snackar alla projekt. Och det är business för hela slanten. Det är så idrottsföreningar skall drivas och vi tänker inte på att alla känslor och historia som finns i klubbarna försvinner med det tänket. Det måste kunna gå att hålla två tankar i huvudet samtidigt? En förening är inte något JÄVLA projekt det är något som skall leva vidare in i framtiden. Vi bygger framtidens förening. Ett projekt har ett slut och det rimmar illa med en förenings livscykel. Inte på så sätt att det går upp och ner och inget imperie varar för evigt.. (för att alla ni män som tänker på romarriket varje dag skall förstå!) Om man nu har det tänket så gäller även ekonomins spelregler, survival of the fittest. Alla företag drivs av att vara nummer ett och skapa ett monopol. Alla vill stå där med intäkterna och gärna skapa ett CL där förutbestämda lag är med på marknadskriterier. Till och med Tottenham var med i snacket om big 8 eller va fan det var som skedde för några år sedan i fotbollen....

Men detta fungerar inte i en Europeisk kontext. Våra seriesystem är uppbyggda så att bredden kan vara med. Det finns olika divisioner och du kan hitta din nivå i de olika divisionerna. Ditt lag eller spelare flyttar på sig beroende på om man vinner, förlorar eller kvalar upp eller ner. Spelarna försvinner beroende på vart de är i sin utveckling. Vissa spelar stannar kvar trots att de är lite för bra och har klubbkänsla. Vissa tycker att gräset är grönare på andra sidan. Vissa spelare utvecklas i lägre seriesystem för att ta klivet till en liga 1 klubb. Vissa spelare utvecklas i någon sämre liga för att bli stjärna i en big 8 klubb. Det är det här som är europeisk idrott, det är så här det är uppbyggt. Ligorna är inte stängda utan föreningar under kan drömma om högstaligan. Föreningar i högsta ligan kan inte slappna av och bara spela träningsmatcher för det finns risk att trilla ur. Det är tävling på riktigt. Varenda poäng kan vara viktig. Det går inte att jämföra med NHL, NBA osv over there. Där spelar de 500 träningsmatcher på ett år och sen är det slutspel. Sen draftas spelare hit och dit och klubbar kan flytta från en stad helt plötsligt till en annan. Arenor fylls av människor som vill bli roade eller snarare äta sig och se sig mätta på en idrott som pågår framför dem. Det här är inte på riktigt det är en show. Det är ingen av dessa spelare som spelar med kniven på strupen under säsongen utan det gäller i slutspel. Jo vissa lag kanske inte får vara med i slutspel. Men de två lagen får de bästa draften nästa säsong så de är nöjda ändå. Den här kulturen vill vi inte ha i Europa men det verkar som om vi blir helt förblindade av att det kommer in projekthungriga pengar från överallt i världen. De försöker få in sina värderingar på en produkt de aldrig kommer kunna skapa själva. Vi har en produkt som inte har ett färdigt manus, det är det som gör sporten så fascinerande...

Återigen till Brescia med alla goa spelarnamn. Hur kan det inte väckas en fråga på UEFA där de försöker rädda klubbar från att försvinna? Det måste gå att hjäpa bygga en ekonomisk struktur då det finns ekonomiska regler. Men de gäller inte alla utan vissa kan köpa sig frihet inför lagar och regler (vilket också är helt ofattbart). Hur kan inte de med äckligt mycket pengar och i många fall extremt äckliga pengar kunna gå till något bra. Att rädda en historisk förening att skapa nya föreningar. Istället så skapas det Belgian blue (länge sedan men kolla med chat gpt eller googla) fabriker där unga spelare i alla akademier skall produceras till de största klubbarna. Sen så kommer det vara så att småklubbar ändå kommer generera spelare för att de utvecklats bättre hemma än hos en Belgian blue fabrik. Men de stora klubbarna håller på att ta bort alla sina leverantörer till sin slutprodukt. Och helt plötsligt kommer de stå där och inte fatta vad som hände. De har försatt alla leverantörer i konkurs. Fotbollen är en stor produkt med många utövare så det kommer ta några år... Men handbollen där jag verkar är mindre och vi behöver verkligen mota olle i grind (gammalt citat från en gammal man...). Toppklubbarna i Europa kan inte döda leverantörsleden. De kan inte skapa ett monopol för att vara med i CL. Det kommer döda vår idrott och det kommer göra att många föreningar slutar existera. Och det funkar inte som i företagsvärlden att vi kan ha råd med några konkurser. Ekonomin kommer gå upp och ner men vi måste orka hålla i föreningar och även skapa nya föreningar. För bredden kommer göra att vi fortsätter fixa en bra topp. Många föreningar skapar ett intresse och fler spelare. Stora klubbar i Sverige och Europa måste lyfta blicken och tänka större än vad vi gör just nu. Som tur är (eller otur) är inte oljepengar eller amerikanska ägare någon större fara då det inte är någon stor sport där de växt upp. Och därmed är det högst otroligt att de pengarna hittar till vår idrott. Så vi har alla möjligheter i världen att bygga en idrott utöver det vanliga. En riktigt stor konkurrensfördel som jag ser det. När du turistar vill du uppleva det äkta och likadant är det med idrott. Just nu så tror människor att de upplever det äkta med fotbollen men det är bara en Potemkin kuliss som kostar enorma pengar att se både på TV och på läktaren. Turistfotboll helt enkelt och det är som sagt var ett pågående projekt med ett slut...

Ps. Staden Brescia ligger i det något rikare norra Italien mellan Bergamo och Verona. Staden har cirka 200 000 invåndare. Den byggdes under romartiden och har många fina tempel och palats och religiösa monument att titta på även idag. Det verkar inte som staden var något projekt utan man kan kalla det en förening som skall leva vidare långt, långt in i framtiden...