Profixio i San Sebastian!

 Tjommarna gav mig en 50 års present att vi skulle ut och kolla någon typ av sport någonstans i världen. (Jag föddes 1971 och ni får då själva räkna ut hur många år som vi inte kommit iväg..). Tjommarna har haft lite problem att hitta lediga datum då mina säsonger har varit långa och ofta har haft lite Europacupmatcher på "lediga" helger. Men denna säsong fanns det gott om plats när vi dessutom slutade vår säsong i mars. Det visade sig dock att det dök upp en kvalmatch i Svenska cupen just denna helgen men men... Så tjommarna bokade Baskienderbyt i fotboll - Real Sociedad mot Atletic Bilbao och vi drog till San Sebastian över en förlängd helg, lördag till tisdag. Derbyt var igår kväll söndag och 36 000 åskådare fixade en fin inramning. Detta till en otroligt blek fotbollsmatch som slutade 0-0, lite väl vänligt på planen kanske... Ingen intensitet och inga målchanser och 3 minuters tillägg för byten vid 90 minuter. Det är väl en hygglig sammanfattning på vad som presterades på planen. Så upplevelsen fick hämtas från tillståndet innan matchen där hela staden var på fötter och blåvita tröjor blandades på gatorna med rödvita tröjor. Alla förenas visserligen av att de är basker och det väger ganska tungt i den här regionen, men coolt att de precis som i handbollens final four umgås tillsammans och sjunger mot varandra. Gatorna i gamla staden i San Sebastian har tighta gator med pubar med pintxos eller restauranger. (Nu är denna rad för er som inte varit här, annars ganska uppenbart...). (Alla leveranser utgår ifrån torget såg jag i morse då lastbilarna stod där och utifrån dem lastades det ut dryck och mat till restaurangerna i detta kvarter). Oftast är man inte inne på puben utan man står helt enkelt ute på gatan och äter och dricker. Alla dagar i veckan, dygnet runt verkar det som. Extra coolt denna helg då staden invaderades av supportrar redan på morgonen trots att matchen spelades 21.00. Orkester på torget dagen till ära där alla sjöng med i baskiska låtar och som sagt var alla supportrar blandades huller om buller i lagens olika färger. Så slutsatsen blir att produkten fotboll är rätt trist ibland men dess supportrar sätter verkligen färg på helhetsintrycket. En go känsla att vara med om något tillsammans med stolta basker var riktigt trevligt och tar inte bort något från helhetsintrycket utan det tillförde mer än sporten denna gång... 

Min bjudresa innebar dock att jag inte kunde coacha i mäktiga bortamatchen mot Sävedalens IK i Svenska cupen. Hela 212 personer knödde sig in i Ugglum för att se ett div 3 lag möta mesta mästarna Redbergslids IK, publikrekord i Sävedalen - handbollen river murar!!. För mig blev det Profixio ute på terassen där solen som försvann mer och mer under profikandet... 0-5 efter shoot outs blev till slut 15-13 i halvtid. Och sen visade RIK eller Profixio ingen nåd mot Sävedalen då det rasslade in mål. 25-36 blev slutresultatet. Bara genom att kolla Profixio så är jag imponerad. Jag visste dock att matchen var i trygga händer. Jerry var min stand-in och de 13 spelare vi kunde mönstra med skador och ej registrerade nyförv var sugna på att spela handboll. Returen spelas i Lundenhallen nu på lördag 15.00, välkomna! Det kommer bli spännande att se om ledningen väljer att ha kvar samma ledare och att jag kanske får följa matchen med hjälp av Profixio igen. Man kan väl inte ändra på ett vinnande lag, eller?? Helt klart är att kravspeccen ökar...

Åter till Profixio som är något som jag tycker är en helt ok uppfinning och det är kul att följa om du inte kan vara på plats. Det negativa med det är dock att det är ett krav alldeles för långt ner i seriesystemet och på serier i ungdom. Här finns dock en potential med antal mål och grejer och statistik som borde lyftas fram inom handbollen bättre.  Det blir konstigt att klubbar skall tillsätta föräldrar som måste gå kurser för att vi skall skaffa data till någon intresserad. Dessutom i yngre åldrar där du kanske vill komma ifrån frågan hur många mål gjorde du? Nu är jag inte hundra på hur långt ner i ungdomsserier som detta krävs så ni kan slå mig hårt på fingrarna här. (tillägg 12 år enligt en läsare..)... Ett AI sms om matchresultat borde räcka tycker jag. Det behöver inte slitas för mycket på organisationer ute bland klubbarna. Risken är att vi hela tiden kommer längre och längre ifrån vårt huvudsyfte - att få barn, ungdomar och äldre att spela handboll och idrotta. Läste något inlägg någonstans att ledare i föreningar ofta blir projektledare för olika evenemang i klubben som genererar intäkter. Så borde det inte behöva vara. En ledare som redan lägger tid för att ta hand om sitt och andras barn borde uppskattas mer av vårt samhälle helt klart. En extra pappa eller mamma som hjälper ditt barn och växa, sjukt att inte gemene man fattar vilket betydelse tränare/ledare har. Jag själv har fortfarande Hans Åkesson som min idol. En skön ledare i HK Aranäs som verkligen fick mig att älska handboll och det viktigaste att älska att vara med i ett lag. Dessutom så har jag övningskört med honom till ett SM steg i handboll uppe i Brastad. Inga konstigheter på den tiden. VM finalen 90 hemma hos Hans med laget är bland de häftigaste sportupplevelserna jag någonsin fått vara med om. Sån glädje hos Hans med framgång för hans idrott som hade haft en golgata vandring under många år och alla juniorer som ofint nog bara fick ett VM guld utan att ha arbetat för det :) var otroligt häftigt att uppleva. Att vi fick dricka alkohol är numera preskriberat och det kan inte lastas på Hans, klart ett VM guld måste firas...

Åter till San Sebastian, grymt ställe vid Atlanten och staden har bra jävla mat överallt och det är bara att vandra runt och kolla lite kyrkor, slinka in på något ställe och äta lite, cykla runt och kolla Atlanten, äta lite, lite glass o kaffe i solen. Lite starkare drycker ingår givetvis också i en gubbjävels resa med tjommar. En resa som höll på att sluta med endast en tjomme och mig redan från Landvetter då gaten stängde och två tjommar var inte med på planet. Men allt annat har flytit på och boendet är grymt mitt i gamla stan med terass med utsikt över torget, bra bokat Tjomme 2... Gött snack på cykelturen idag också där vi började med knäcka namnet på Indurain (den något dopade cyklisten från förr), sen blev det handbollsspelare för hela slanten. Vi började med Urdangarin för det namnet förekom i gissningar om cyklisten. Men Urdangarin spelade i Barcelona och blev ingift prins i Spanska konungahuset. Han gjorde dock bort sig med lite grejer med pengar och nu vet jag inte om han får vara prins längre... Sen pratade vi gamla mittsexor och vilka från Spanien som var bäst och här fanns det bara en som vi var väldigt överens om, Aguinagalde. Aldrig funnits någon som var så bra på att spärra och fånga inspel som honom, dock otroligt svag bakåt och bytte alltid anfall försvar oavsett.. .Möjligtvis torde Skrbic avslutande åren i Barcelona kunde konkurrera blev vi överens om. Han skall ha någon apelsinfarm i Spanien nu, enligt sägnen, bara en sån sak (tillägg mandarinfarm enligt en läsare)... Det är något väldigt gött med att värka fram namn och inte ha snabba svar genom google. Tankebanorna sticker iväg på ett helt annat sätt vilket är gött och speciellt med alla tjommarnas rutin. 

Imorgon tisdag drar tjommarna till Bilbao för lite Guggenheim museum innan avresan hem under eftermiddagen. En fantastisk resa avslutas på bästa sätt! Tack alla tjommar utöver "resetjommarna" för en möe fin present (som min fina gamla Bäckis hade sagt..). Och glöm inte att kolla matchen på lördag och om det står någon vithårig man utanför med profixio i högsta hugg eller inte...