Kval och slutspelsångesten!

 Däckbyte på J bil i Frölunda (fin samarbetspartner till Redbergslids IK med stolt historia sedan 1916) och sopmaskinerna dansar runt i staden och sopar ut det bedrövliga gruset på gångbanor och vägar som vi får stå ut med under hela vinterhalvåret. Det är äntligen vår och de dammiga vägarna är snart ett minne blott. Det är också dags för premiärsneakers och bildbeviset får ni här - dessutom från en fin samarbetspartner till Redbergslids IK med stolt historia sedan 1916 - Hummel! 

Det är som sagt slutspelstider och kvaltider i handbollen och alla andra inomhussporter. Det är nu det skall avgöras för många lag runt om i Sverige. Himmel eller helvete väntar, vem står som vinnare när dammet har lagt sig???... 

Det här har alltid varit en härlig tid för mig både som spelare och tränare. För det är nu du testas i extrem miljö. Det är nu som det måste skapas ett perfekt hantverk. Det finns inte någon möjlighet att slarva med någonting egentligen. Kost, sömn, träning, video, varje situation ute på planen för spelare, nya spelval framåt/bakåt för tränare samtidigt som du skall optimera det du har byggt tillsammans med spelare under säsongen. Allt du bygger är just för det här tillfället, produkten måste vara klar för det yttersta stresstestet. Men det finns alltid saker som du inte kan påverka såsom oturliga skador, sjukdomar (det går givetvis att minimera om du har gjort allt du kan som individ och organistation). Stresstestet är det som skapar en härlig ångest inför och förhoppningsvis är det bara ett tecken på att det är viktigt för dig. Min erfarenhet är att den inte försvinner med åren men att du kanske är lite bättre på att hantera den. Du kan se den som en tillgång. Och inte ens om du är en av den bästa i världen så finns den alltid där på matchdag. Har du gjort allt som du kan göra, finns det något jag missat? Sen är du också medveten om att du kan ha gjort allt men det är ändå något liten liten detalj som avgör i slutändan som du inte riktigt kan påverka. Du skaffar dig fördelar och marginaler som gör dig till en vinnare men ibland räcker inte ens det då det finns ett motståndare som är lite bättre. Jäkligt otacksamt att du har arbetat en hel säsong och så avgörs ditt öde på en sekund ibland. 

Som spelare har du en lite mindre bubbla att hantera, du är en liten mindre del i ett sammanhang och du ansvarar inte för helheten såsom tränare gör. Det är därför som rollen som tränare skapar en slags helthetsångest, du vet att du ansvarar för fler saker och därmed är det du som kommer frontas vid eventuell förlust. Om det blir vinst är det oftast spelare som är hjältar, precis som det skall vara. Det är de som producerar på planen och de är också de som skall byggas som varumärken i klubbarna och i landslaget. Det är de som du kan sälja och få nya spelare att börja med sporten. Det finns ingen tränare som är viktigare än en spelare vid vinster. Vissa försöker visa sig och exponera sin viktighet vilket jag aldrig riktigt har förstått. Dessutom så har dessa tränare en tendens att bara kötta på när det går bra och det blir en sociala medier verklighet att personen i fråga är framgångsrik. Alla skulle behöva en "jante" Johan Eklund på sin axel - Men du då? Vad har du vunnit? Vad har du gjort? Det är bra med självförtroende och självklart gör det dig till en tränare som kan ta dig framåt. Men det hade varit lite snyggt med lite ödmjukhet ibland. Det handlar ibland om sekunddrama om du är bäst eller sämst. Jäkligt orättvist egentligen men det är den bistra sanningen. Inom idrott så tar vinnaren allt det är sen gammalt. Det är bara en tränare av 14 i handbollsligan som tar guld. Det innebär inte att alla andra tränare är dåliga och du är bättre. Just i stunden när du tar guld är du bäst men sen finns det alltid någon som är bättre än dig och det är viktigt att ha med sig. Den som är världens bästa tränare är det endast vid tillfället då hen står högst upp på pallen i OS, VM, EM, CL etc. Sen är det någon ny som bygger en ny framgångssaga. Den enda som kan hävda att han är bäst i världen just nu är Nicolaj Jacobsen, som faktiskt har levererat under lång tid. Men samtidigt så kanske någon annan hade gjort likadant med det materialet som danska herrlandslaget har. Men det är hypotetiskt tänkande men det är en ganska intressant tankebana. Helt klart är ändå att du måste vara en bra tränare oavsett hur bra lag du har. Du måste kunna hantera individer och få dem att prestera tillsammans. Du måste ha en kunskap om handboll för att få dem att utvecklas och bli just så bra så att de som individer kan avgöra matcher. Du måste skapa en känsla i gruppen att de kan vinna och att de måste göra det tillsammans. 

Idrott handlar om att människor skall ha åsikter om spelare, tränare, spelsystem etc. Det skapar intresse och det är det som gör idrotten levande. Och så komplext och intressant. Det finns inget facit. Ingen vet egentligen exakt vad som avgjorde en match. Och just det är kittlande som fan. Och supportrar på läktaren skapar stämning och inramning vilket ger produkten ett mervärde. Men att du skall kliva ner från läktaren och coacha ett lag där måste gränsen dras för vad vi som är så kallade läktarproffs gå. Tänk på det när du kastar ut din frustration mot just din förening, tränare, spelare i dessa kval och slutspelstider. Det finns alltid personer som tror att allt är så lätt och kan göra allt bättre och de ser bara en bråkdel av allt arbete som har lagts ner. Men att ha en åsikt innebär inte att du kan utföra något i praktiken, det innebär att du har en åsikt men att du oftast inte har kunskapen att utföra det. Det är inte heller du som behöver uppleva ett riktigt himmel eller helvete...Fortsätt ha åsikter, känslor och bry dig om din förening men glöm inte att spela Football Manager inte är samma sak som att göra det i verkligheten. Sjuk åsikt jag vet men det är tyvärr en sanning. 

I dessa tider skall också tränare bytas ut och nya skall tillkomma. Det är ofta så att spelare har åsikter om en tränares vara eller icke vara. Det här kan dryftas till styrelse eller sportchefer. Misslyckanden eller små marginaler måste skyllas på någon och det blir ett litet blamegame. Här är jag av samma åsikt som stycket om supportrar ovanför, spelare har egentligen ingen aning om vad som krävs och hur mycket tid som läggs ner som tränare. Det blir man varse om först när man ställer sig som tränare. Därför är det helt otroligt egentligen hur mycket makt som spelare har i många föreningar (och även landslag). Det är bra med utvärderingar av organisationer absolut men det kan inte användas som ett maktmedel mot ett utsatt roll. Det är väldigt svårt att som spelare vara helt felfri under en match eller säsong. Multiplicera det men 100 variabler till (lite Trumpadministration räkning gällande tariffer här :)) och du får tränarens vardag. Då är det faktiskt lite sjukt att detta väger tungt vid byte av tränare. Jag hävdar att föreningen har ett uppdrag att hålla i processen och spelarna skall vara med i den men då kanske lite mer på planen än att de kryper in i styrelserummet eller sportchefskontoret. Samma som med supportrar spelare skall definitivt ha åsikter och vilja utveckla laget och föreningen men de måste också ha en insikt i att de bara är en tårtbit av hela tårtan (föreningen/laget). Det är dessutom så att spelare ofta har en tendens att ha lite "mindre" klubbhjärta och vill gärna få chansen någon annanstans där det är bättre när chansen ges. Det är jag värd! Helheten har inte spelare koll på och de tänker egoistiskt. Helt ok att man vill dra vidare men den som har utvecklat dig och gett dig speltid är inte mycket värd hen skall bytas ut vid misslyckande eller små marginaler uttåg. En verklighet som många lever i och den ingår i spelets regler. Men den pressen är inte så lätt att förstå utifrån eller om du spelar Football Manager...

Ps 1. Våra damer lirar imorgon uppe i Örebro mot IFK Örebro. Vid seger har RIK två lag i Allsvenskan nästa säsong...

Ps 2. Har insett att det finns ett uppdämt behov av kyrkor bland mina läsare så därför bjuder jag på en go kyrkbild. Det är den finaste kyrkan vi har i Götet. På toppen av Masthugget står den där - Masthuggskyrkan! Den invigdes 1914 och inreddes i nationalromantisk stil. Utsikten härifrån lockar många turistbussar och oftast från kryssningsbåtar som lägger till vid Amerikakajen.