RIK ungdom - Edshage gästbloggar
Mitt gamla RIK hade ingen ungdomsverksamhet att skriva hem om. Men nu har vi rejäl vind i seglen likväl som många andra handbollsföreningar i Göteborg. Jag är själv med ideellt i IK Nord som faktiskt har över 400 aktiva nu. På hisingen jobbar HP Warta hårt för handbollen och får ses som gasellen i Götet och de närmar sig 1000 aktiva. RIK har nu ca 700 aktiva i vår verksamhet. Och vi är oerhört stolta att vi i vårt upptagningsområde Östra Centrum har gjort handbollen att räkna med igen. Bjuder på en härlig text från Anders Edshage som är tränare i ett av våra flicklag. Han har också en underbar berättelse om sitt handbollande i Skottland som publicerades i Herr Elit Handboll 2002 :). Den tänker jag faktiskt återpublicera någon gång...
RIK Ungdom – en viktig verksamhet
Mikael skriver ibland att RIK har en stor ungdomsverksamhet
och man kan emellanåt läsa det på andra ställen också. Men det blir inte mycket
mer än så. Därför tänkte jag ge en liten inblick från ”insidan”. Jag har plitat
på att par ytterligare blogginlägg men inte riktigt vågat. Om det finns
intresse kanske jag färdigställer även dem!
Undertecknad är ledare i ett av RIKs flicklag. Jag är det
tillsammans med klistermaskinsföraren – Tony - som förutom att köra den
maskinen också är en förträfflig tränare och ledare.
Vad innebär det för mig att vara ungdomsledare i RIK
Min roll är att vara en hjälpande hand till Tony som leder
och planerar i princip alla träningar och de matcher vi har. Jag har koll på
bollar o plåster o västar o Ipren o allt annat material. Detta innebär att jag får
mycket träning i att bära saker och lite plats i bagageutrymmet. Blir så då vi
tränar i 3 olika hallar under veckan. På träning och match håller jag ibland
vissa övningar, stöttar individuellt, sätter på plåster, torkar tårar, samlar
bollar. Ibland får jag stå i mål…. Jodå – om Tony inte kan, så leder även jag
träning och match. Men framför allt ser jag mig som en vuxen som hjälper
tjejerna att växa upp. Det kan innebära att tillrättavisa eller att ge
vägledning, t ex genom att slänga skräp i papperskorgen och andra praktiska
handlingar för att visa hur man beter sig. Det innebär också att skoja o busa,
finnas på Snapchat, eller att prata om att hitta sätt att tänka när man inte
kan sova eller ”tappar huvudet” på plan. Det kan innebära att prata om mens,
hjälpa till att förhindra eller lösa konflikter, individuella samtal om mat o
skola o kompisar. Det innebär även att be om ursäkt eller förlåtelse om jag
gjort misstag.
Jag har även – tillsammans med Tony – en roll i att hålla
kontakt med föräldrarna. Vi har tur som har en väldigt fin föräldragrupp som
stöttar i vått och torrt, men även här kan vi ibland få ha samtal om vägen
framåt för just deras barn
Vad ger man och vad får man som ungdomsledare
Om jag börjar med vad man ger så är det naturligtvis en
väldig massa tid. Tre träningar i veckan, matcher o cuper tar mycket tid. Jag
ger också en stor mängd tankekraft – framför allt om det är någon i laget som
inte mår bra. Det kan jag älta mycket. Tur att jag inte är ensam utan har en
träningspartner i Tony som jag har stort förtroende för och där vi kan
diskutera fram en idé till hur vi skall gå tillväga.
Det viktiga här är dock vad jag får. Jag tycker ofta det
glöms bort när det talas om ideella ledare. Jag ser mig som väldigt lyckligt
lottad som får möjlighet att göra detta. Det är inte så lätt att sätta ord på
det då det inte är så mätbart. Det handlar inte om att laget skall vinna (även
om det är väldigt kul) eller att vi kommer på en viss plats i tabellen. Det
handlar mycket mer om att på nära håll se de individuella spelarna och laget
göra framsteg såväl på som utanför plan. Det ger en stor tillfredsställelse och
lycka. Till det kommer också den känsla av förtroende som tjejerna ger oss –
och att vi kan hjälpa dem framåt i (handbolls)livet känns fantastiskt. Sen är
det ju naturligtvis även det fina i att få dela glädje och sorg med en grupp,
att få busa, skoja, vinna och förlora. Tänk att jag får vara med om det!
Att få vara del av Ungdomsverksamheten i stort har ytterligare en dimension för mig. Precis som i livet utanför handbollen ger den mig ett nätverk. Kanske inte som ger mig ett nytt jobb, men som ger mig en social dimension. Jag är en 56 årig man som inte är så bra på att ta initiativ till spontana luncher eller fikor. Då är detta ett ställe där jag får (om än kort) träffa andra vuxna människor i vardagen. Många grymma ledare och föräldrar, som man tjingsar på i hallar.
RIKs Ungdomsverksamhet från mitt perspektiv
Några ord om RIKs Ungdomsverksamhet från mitt kanske
begränsade perspektiv. Jag ser att den är stor – det är många ungar i Rosendal
och på träningar runt ikring mig. Det hålls ledarutbildningar (som jag tyvärr
inte prioriterat i höst) för fördjupat samarbete och lärande. Mycket görs
väldigt bra med begränsade resurser.
För många år sedan var jag en ungdomsspelare i RIK (kanske kommer ett inlägg om det!). Det var otroligt viktigt för mig. Jag blev ganska bra på handboll, men det gav mig än mer utanför handbollen. Jag tror att det är lika (om inte mer!) viktigt nu för de ungdomar som är med idag. Så – vill ni vara med att hjälpa dem (och oss i samhället) så bidra gärna med en slant – Jerry o Tony kan guida er i hur ni bäst gör det. Och vill ni bidra med tid och socialt umgänge som ideell ledare eller klistermaskinsförare hör av er till kansliet!
Anders Edshage - ungdomsledare i Redbergslids IK med stolt historia sedan 1916
Kommentarer
Skicka en kommentar