Supporterresan

 Det som är fördelen med att verka i bjussiga Division 1 södra med mitt kära Redbergslids IK, ni vet klubben med stolt historia sedan 1916... är att jag för första gången sedan jag inte var vithårig är ledig över jul. Eller det är oklart hur länge jag har varit vithårig och så tyckte även min dotter då hon i 5  årsåldern en gång i tiden frågade mig - Pappa föddes du vithårig? En kommentar som torde leda till en liten notering i arvsdokumenten men jag tror att hennes kommentar skulle älskas av min kära farmor Ingrid och då landar den ändå rätt ok... Nya RIK spelade vår sista match i onsdags och hade en avslutningsträning igår med lite rörlighet och innefotboll där unga återigen fick stryk i en väldigt ojämn match. Trots att Helmer och Calle hade med sig taktiktavla och styrde upp formeringar o grejer, dessutom hade de en spelare mer på planen vilket inte är kutym i dessa sammanhang. Men gamla med Adam som lurig striker och Luka i mål visade sig vara helt överlägsna och tar sig an julen som filtbollens vintermästare. 

Men nu till supporterresan som jag och Dennis hade styrt upp till vårt kära Alingsås. Båda två har ju fått lite tid över för tillfället av olika anledningar så vi bestämde att vi skulle käka lunch och tåga upp till såsen som på gamla goda tidens dagar. (vågar inte räkna på hur många mil jag tågat den sträckan, men det är några månader eller år som lagts på sträckan Göteborg - Alingsås och tillbaka helt klart) Men bloggaren hade varit på lokal dagen innan med några tjommar på Beefan och mådde inte så bra för dagen. Farbrorn gick hem vid 21 tiden efter 3 öl men det verkar som om min kropp hade druckit och fått i sig minst 10... Meningen var att vi skulle kombinera idrott och alkohol som inte är kompatibelt egentligen men men... Det bidde ingen alkohol för mig denna dag och jag tänker inte hänga ut Dennis här, men det blev lite vin (och öl!!) till en charkbricka på lokalen i Alingsås och någon öl på fina Stures samt någon öl på Skål i vippen. Jag körde kaffe och mineralvatten vilket för mig funkar alldeles utmärkt. Gött kaffe och mineralvatten och handboll live, mer behöver inte jag inte i livet egentligen. 

Bilen rullade från P Serneke Arena efter avslutningslunch med Sportkontoret. Dennis hämtar jag upp på södra vägen och det innebär bil genom Korsvägen vilket är en liten utmaning även för mig som bott i staden sedan jag var 20 år, här är det rörigt värre med byggen, spårvagnar, bussar, cyklar, promenerande, spingande, hundar, voiare osv.. Dessutom så blir man alltid lite ledsen och nostalgisk när man åker förbi här då gamla fina Lisebergshallen och promenader dit på matchdagar och hem efter många goa segrar dyker upp i mitt hjärnbanksflöde. Men bilen från J-bil klarar alla lurigheter och plockar upp Kvilletorgets stolhet med lätthet och färden norrut mot Alingsås startar. 

Jag berättar att jag är nervös inför matchen men D säger att han inte har varit nervös sedan finalen 2014 och dödar den diskussionen, vilket jag tror och hävdar är krydd men men... Det är en viktig match för Alingsås HK mot tempelriddarna från Långedrag. Båda lagen kämpar med formen och för mitt kära AHK är det en liten vattendelare idag helt klart vart säsongen skall ta vägen. Det är lite som att komma hem när vi rullar in innanför stadsskyltarna. Har varit tränare här i hela 12 år för er som inte vet och D har varit med mig i 7,5 år av dem som assisterande. Och här kommer det viktiga, om ni åker bil genom Alingsås så döm inte staden efter det! Ni bara måste ta er in till centrum eller till alla sjöar, åar i och runt stan för att fatta att det här är på riktigt. svinmysigt och det här är en mycket vänlig stad med vatten och träbyggnader och ett centrum som andas kultur och kafétradition. Ställer bilen för att ta oss till Tremarks Herrmode och dagen till ära passerar vi en skridskobana som om vi vandrat i New York och mysiga julbodar på torget. Blir som vanligt lite bra tugg i denna affär och farbrorn inhandlar en tröja som matchar min manchestersoffa hemma och D kör på någon ungdomlig T-shirt med tryck. Vi vandrar vidare mot kansliet för att tjingsa lite på våra kära gamla arbetskamrater innan spelarna kommer inför samlingen. Vi vill ju inte som reliker i gemet störa och blanda oss i... Men det blir en snabbvisit och Lena lyckas övertala mig att ta med en inköpt AHK julklapp tillbaka till Göteborg efter matchen. Man säger ju inte nej till Lena det är sedan gammalt... 

Sen har Pinnen bjudit in oss till vippen och vi får några minuter på scenen med mr Beckman. Det är fredag och fullsatt och det är lite som jul och komma hem till familjen helt klart. Fina samarbetspartners i den här staden som i med och motgång stöttar och supportar sitt lag. Dessutom så är de flesta av dessa högljudda och härligt blåögda på läktaren vilket är så alingsåsiskt som det kan bli. Det är gött tugg i lokalen om matchen och om AHK och det blandas gamla minnen och snack om årets matcher och trupp. Precis som det skall vara när det är match på g. Det enda läskiga som händer är att min bordsgranne berättar att hon efter en lång dag igår och avslutning med julbord hade tackat ja och skrivit upp sig på  16 weeks of hell, julborden är farliga på många sätt och kan ge men för livet helt klart...

Upp på läktaren i fina Estrad (tredje matchen för i år och bara segrar för min del...) En perfekt arena för handboll då den har plåttak vilket gör att ljudet blir gött studsande och den är tight och man kommer nära. Dessutom inte några andra jobbiga linjer på planen i ett färgkaos utan här finns bara de vackraste av de vackraste linjerna, handbollslinjerna. Lite över 1100 åskådare, där det ryktades om att de som håller på laget från Långedrag skall komma med en klack, men det stämde inte. (Alingsås har dock mobiliserat ett gött hoppande gäng på ena långsidan). Några tappra föräldrar, vänner från Götet sitter framför mig och D då vi har smugit upp på ståplats. Får även med mig två av tjommarna från Götet som jag umgicks med på Beefan igår. Henke och Patrik har varit i Estrad under många år mest för min skull egentligen men också skapat ett litet AHK hjärta - fint! Idrott ses bäst stående helt klart. Stämningen är bra och det är bra tryck vid inspring - coolt att se den produktionen från läktaren då jag oftast givetvis inte fått uppleva det, en uppsida som supporter helt klart. Hade varit än mer magiskt om det varit några hundra till, men men kanske är lite väl bortskämda i den här staden tänker jag. 

Långedrag saknar idag Stocken på bänken och Ordförande och Sportchef coachar. Det är inte en rolig känsla att vara sjuk eller kasta in handduken som coach. D har fått åka till Rimbo en gång själv på annandag jul då jag vände i svalen (kan ni slå upp i ett göteborgslexikon om ni orkar och vill...) och var tvungen att ställa in och det är en jobbig känsla för oftast biter man ihop och löser det. D lyckades coacha fram en poäng utan mig och det får väl ses som ok. Men fördel AHK från start, vilket för mig känns gött. 

AHK får en smakstart och de kontrar motståndarna sönder och samman. Det är lite grinigt och publiken rycks med och så även jag. Det här är handboll, ALLA rycks med i matchen och det skapar ett tryck som jag inte har upplevt i någon annan idrott. Kanske i hockey när Broström tacklade sönder allt och alla i Scandinavium men faktiskt inte sen dess tror jag... Fotbollen behöver som sagt en annan dynamik för att skapa stämning. Det är häftigt med klackkultur som i fotbollen men handbollen har något annat som är äkta och spontant som genererar hög ljudvolym och det måste upplevas live för att fatta grejen och speciellt i Estrad. De grönsvarta lyckas täppa till luckan men AHK får ett småryck igen och de går in i halvtidsvila med en stabil ledning. 

Halvtid och gött snack med många fina människor. Men dumt att nämna alla och missa någon i den här texten. Men ni är goa allihop! Andra halvlek drar igång och AHK får inte riktigt med sig publiken på samma sätt då de saknar kontringar. Det finns inget bättre för Alingsåspubliken än när AHK kontrar efter tufft försvar. Snabb handboll och starkt försvar har byggts in i väggarna i denna förening sedan Nolhagatiden i den berömda skolådan. Estrad är dessutom maxat med nät bakom mål som är fastsurrade i målet och med sektioner som gör att bollen studsar ner framför målvakten om spelare skjuter utanför och han kan då kasta eller få ut bollen snabbare än i andra arenor. Det här skapar en sjukt bra produkt och jag förstår faktiskt inte varför fler arenor har anammat det. Värdelöst när målvakterna måste gräva fram bollen under och över reklamskyltar. Åter till matchen där det tas TO av tempelriddarna för att AHK just skapat den energin och magin som behövs, någon kotnring och stulna bollar gör publiken vild och det har återigen skapat en stor lucka. Som vanligt nuförtiden vid underläge och TO så blir det 7-6 spel. AHK slarvar och kunde dödat matchen direkt då de får någon räddning eller skott utanför men slänger bort en kontring och något skott på öppet mål. Det blir kontakt igen och matchen tätnar till. Men till slut så vinner hemmalaget med två bollar inför en lycklig och högljudd fredagspublik. Estrad har levererat ännu en gång!

Många vandrar hem men jag och D har många att hälsa på innan vi tar bilen hem igen mot Götlaborg. Passar även på att ta en autograf av Arvid som är matchens utvalde spelare i fans corner och som står på planen efter matchen och skriver på spelarkort till kids och även då även till lite äldre männsikor . Efter att ha hälsat på de flesta så är det dags att åka hem. En bra dag blev det i handbollens tecken. Det känns hemma och det är förbannat trevligt och äkta i denna arenan och förening helt klart. Upplevelsen får toppbetyg av bloggaren och rekommenderas varmt. 

Vi rullar hem i sakta mak och givetvis måste vi ringa Kocken på vägen hem för att sammanfatta nostalgidagen i Alingsås. Han är inte direkt svårpratad vår gamle målvaktstränare från gurkstan och vi har han i luren hela vägen hem mot Korsvägen där det är lite lurigt även kvällstid då partygängen är sådär på att ha koll på bilar och övergångsställen. Men det går bra och jag släpper D med T-shirt i hand. Lenas leverans fixas innan jag hämtar min dotter på jobbet. Och en fantastisk dag med min gamla vapendragare är till ända. Nu börjar julen på allvar och det skall göras sill, äggost o grejer och det skall även  köpas och slås in paket. Och det skall vara ledigt och gött! Med det sagt (eller skrivit...) tack för att ni läser min blogg (där även en mediakändis från Alingsås igår tyckte att blogg var inne igen :)) och tack för att ni vill följa NYA Redbergslids IK! Och jag önskar er alla en RIKtigt GOD JUL!