Pål-Henry Jeppsson

 Det finns människor och så finns det människor som gör ett jävla avtryck i ens liv helt enkelt. Pål-Henry Jeppsson var en person som inte kan ha haft en enda fiende i sitt liv. Han var verkligen en genuin gentleman och genomsnäll. Dessutom väldigt kunnig på det mesta och en av de mest dedikerade RIKare jag någonsin träffat. 

Pålle föddes i Blentarp i Sjöbo kommun 25 januari 1932. Och den långa vägen till att bli en ikon i RIK gick genom sitt yrke. Dessutom hade han sommarstuga i Halmstad mitt ibland Drottarna under alla åren i Redbergslid, där jag kan tänka mig att det vissa somrar var rätt tufft :), han berättade att vissa somrar var lättare än andra (För er läsare som inte hört talas om HK Drott och Redbergslids IK så var de dominanter i Svensk handboll i många herrans år och turades om att vinna SM-guld). Han tilldelades "Årets ledare" av GP 2005 vilket få läkare fick tror jag. Det visar på vilken legend han var. 

Han var verksam otroliga 40 år som läkare i vår förening och har hela 13 SM guld på sitt CV. 20 april 2017 dog Pålle, 85 år gammal och begravningen i Örgryte Gamla kyrka var bland de finaste begravningar jag varit på. Knökfull kyrka och kärleken till Pålle från alla kändes verkligen genuin och det är fint minne som jag bär med mig med många andra.

Fina minnen med Pålle har nog alla men det inte många vet att hans hand faktiskt darrade rätt mycket. Så gissa att jag var nervös den gången som min näsa gick av och han tog en sax till hjälp för att rätta till den. Jag såg en sax komma mot mina ögon och hela ansiktet (samt i luften bredvid...). Jag var livrädd att synen skulle försvinna för gott och att jag skulle få ärr i ansiktet resten av mitt liv. Men grejen med Pålle (och varför han var Sveriges bästa Öron, Näsa, Hals läkare) var att när det väl gällde och när han fokuserade så var hans hand som stelopererad. Handen stannade plötsligt till och det fanns inte ett enda darr på handen och sen knakade det till lite och näsan var rak och fin några veckor framöver i varje fall...

Sen en annan grej som inte så många vet om är att Pålle var en av de som var mest laddad inför match bland ledare och spelare. Hallbäck och Boquist stod och slog sig i ansiktet och slog på kaklet i duschen och Pålle gick och andades genom näsan och blåste ut genom munnen, samtidigt som han muttrade - Hata dem! om och om igen. Det var hans sätt att trigga oss och hans världsberömda high five innan matchen fick man verkligen ont i handen av, det kan jag intyga. Men sen när det var match var han alltid först ut och hjälpte motståndare och egna spelare. En gentleman när det väl gällde och alltid hjälpsam mot alla. Att trigga igång oss såg han som en viktig insats och på bänken var han den mest laddade av alla.  

Hjälpsamheten gällde även fritid och helger. Det var aldrig några problem att åka upp till Örgryte och få lite hjälp. När min son föddes och när det var några problem så var det bara att ringa Pålle närsom på dygnet. 

Han lärde mig också att det är viktigt att umgås med yngre människor för att få se människor växa och hålla sig pigg i skallen och hålla sig uppdaterad på samhällsutvecklingen. Det har jag burit med mig och givetvis så lyssnade man på Pålle. Jag har haft ynnesten att få hänga med yngre i hela mitt yrkesliv och det har jag aldrig ångrat. 

På lördag spelar vi sista matchen i ATG Svenska cupens gruppspel mot Skånela. Matchen är tillägnad Pålles Minnesfond! Och matchen som måste vinnas med 6 mål för vidare spel i cupen spelas till Pålles Minne! 

Motståndare: Skånela IF Plats: Lundenhallen Tid: 15.00. Dag: Lördag 31e augusti. 

Eventuell gåva med swish till 123 526 49 24. Märk med ”Pålles Minne”.

Med det sagt stort Tack Pålle för att jag fick äran att under fler än tio säsonger få ha dig som en klippa och vän längs vägen mot mitt vuxna liv!

Vill ni läsa om Pålles minnesfond så har ni länk här,,, https://www.redbergslid.se/palles-minne/