Good Life goes Scandinavium

En av de goa grejerna med att komma tillbaka till en förening är allt som man inte har haft koll på. Exempelvis i förra veckan tackade jag ja till att vara med och hjälpa till med att döma lite minihandboll en heldag. Hade egentligen ingen aning om vart och hur utan bokade bara upp kalendern. Lite som det funkade när jag var spelare. Dag för dag ingen egentlig koll på innehåll utan ner och göra sitt bästa oavsett om det gällde Skatås, City Gym, Kristinedal, Svingeln eller Rosendal. (Ni märker hur gammal jag är när jag har en del udda träningsanläggningar i min cv…). Strukturen var oftast som bäst på sommaren då det gällde att vara extremt bra tränad om jag skulle orka det som väntade. Lisa Voge som fortfarande är med idag i föreningen var faktiskt en av de första personliga tränarna som utbildades i Sverige. Hon var alltid elak på ett gött sätt, och du visste att hon var som hon var för att hon ville att vi skulle vara bäst. Bål var populärt och jag minns att vi låg på Rosendals härliga parkett och körde EN timma mage utan vila, bara snabbt byte av övning. Min mage idag kanske skulle behövt den träningen mer 😊 men det är en helt annan sak…

Tillbaks till mitt uppdrag som jag tackade ja till… När samlas vi och vart? Klockan nio i Scandinavium. Scandinavium?? Ja Scandinavium, det är över 500 ungdomar som kommer från hela staden från olika stadsdelar som skall spela minihandboll på tre planer mitt i Scandinavium. Ok det låter ju rimligt tänkte jag och stod där med Hummelkläder klockan 09.00 (ovant som fasen då jag har haft Kempa i 17 av mina 19 tränarår, och Claes Frohm på Kempa känns nästan som min extrapappa…). In i Scandinavium välde det in klass efter klass med årskurs 4 elever både tjejer och killar. Skolarna är kopplade till Good Life projektet som drivs av Redbergslids IK med stöd av företag och kommunen. Syftet är att aktivera ungdomar och prata om hälsa, motion och kost samt värderingar och att vara en bra kompis. Detta görs under båda läsåren och då är inte handboll inblandad utan bara lekar och aktivering, detta med en avslutning i Scandinavium.

Innan matcherna drar igång är det fullt drag med uppvärmning till hög musik och alla klasserna ser till att bli rejält uppvärmda. Tre planer samtidigt, domaruttagningen känns som om en viss Nascievski har haft hela handen i syltburken. Uppställningen, Fikret Handan, Jasmin Zuta, Isak Hasanic Holmgren och Mikael Franzén. Vi snurrar runt på tre planer och fjärde matchen är vila. På planerna yr tjejerna runt i första halvleken och killarna i andra halvlek. Och då märker jag att här är det inte många som har spelat handboll. Det är basketstudsar och passning med två händer. Jag får ett påpekande att man faktiskt inte får vara i målgården. Försöker förklara att det är ok att hoppa, men det var det visst inte.. (man lär så länge man lever). Här finns inte mycket handbollsbakgrund men här finns vilja, energi, glädje och en enorm potential att fånga in fler som kan komma att uppskatta vår helt överlägsna idrott. Därför är det extremt kul att exempelvis HP Warta får över 5 miljoner från arvsfonden för att starta ett projekt i Biskopsgården. Handbollen behöver växa och gärna med lite nya föreningar då alla stora föreningar kommer äta upp de små i framtiden. Precis som fotbollen håller på med nu. Det skall köpas lag i lägre divisioner för att de unga skall matchas på rätt nivå. Bedrövligt tänk och jag tror att det är ett bra sätt att skjuta sig i foten. Dels tar du bort tävlingsmomentet (inte en helt oviktig parameter) och det som gör unga spelare bättre i lägre divisioner tror jag är att de flankeras av äldre som kan lära dem saker. Samtidigt som det finns ett driv att uträtta stordåd, eller inte men det kan vara lärorikt det med. Kontentan av det hela är att du dödar befintliga föreningar. Föreningar som behövs för att skapa seriespel och tävlingar. Stängd liga och få stora föreningar är verkligen framtiden och drömmen, not…

Tillbaks till Good Life för jag tänkte hålla en liten fin tråd genom denna text. Först och främst är det härligt att se så många ungdomar där hälften svarade att de inte varit inne i Scandinavium, bara en sån sak. Sen är det också härligt att se och höra Bo Djupström som har arbetat så länge jag kan minnas på Got Event fortfarande brinna för handboll och idrott. Han tog mig åt sidan och var orolig för att parketten skulle vara för enkel för damlandskampen mellan Sverige och Nederländerna senare i sommar. Detta då de inte hann lägga in mattan efter städ under natten för den måste lägga till sig. Vet inte om jag kunde lunga honom men otroligt härligt att känna hans genuina intresse för både landskamper och 500 fjärdeklassare lite innan 09.00 en tisdag i maj.

Sist men inte minst, tack till Göteborgs stad Grundskoleförvaltning, Derome, ICA Focus (maten) IBK Göteborg, SBB, Roseleaf stiftelsen, Hummel, Intersport, Sport Rehab, Gotevent, IOFF, Aroma Frukt, Länsförsäkringar, Brixly, IFK Göteborg, RF SISU, Jumpyard.

Och sist men inte minst, tack till er alla kids som jag och mina kollegor fick äran att döma!